"Som man tänker - så blir det". Om man är positiv så blir hela livet rosenskimrande. Fuck det!!
Förlåt alla ni med känsliga öron för att jag svär, men jag har lust att göra så mycket mer ibland.
Jag tar mig igenom dagarna. Ler när jag måste. Pratar med kunder och är glad (låter glad) i alla fall, men så fort jag lämnar kundbesöket, eller lägger på luren, så kommer dom där tankarna igen. Det gör så ont i mitt hjärta att se "lillan" må som hon gör just nu.
Hon tar sig igenom skoldagarna och är en riktigt hjälte i mina ögon när hon går dit och håller ihop sig. I går kväll satt vi en halvtimme och kramades och grät tillsammans. Det är så himla mycket hon får ta sig igenom just nu. Stackars barn. Så mycket ett litet barn inte ska behöva gå igenom. I går när vi satt och pratade frågade hon: mamma, hade du också det så här när du var liten? Åh, gud vad jag önskade att jag kunde bytt med henne och svarat ja, men nej, jag hade ju inte det så.
Varje dag när jag får sms från hennes underbara lärare (idag till och med ett foto), där jag ser att hon är glad betyder så fruktansvärt mycket, men suddar inte riktigt ut de tårar jag såg i går kväll.
Fuck positivitet!! I dag vill jag bara skrika. Jag vet att jag måste hålla ihop och vara stark och finnas för henne, men ibland dra jag mig undan och bara gråter.
Det kommer att ordna sig, på ett eller annat sätt, så kommer allt att ordna sig. Men just nu av olika orsaker kan vi bara ta en dag i taget och se till så "lillan" har det så bra hon kan, och så hon känner sig så trygg som bara är möjligt.
Kram / Bambam
Kommentera